min mamma
min mamma är nu i norge och jobbar på sin semester för att få ihop pengar till dom här värdelösa bilarna som bara rasar isönder!! vi saknar henne redan fast hon inte varit borta så länge än. nästa sommar ska jag också åka över och jobba hade jag tänkt, så man kanske kan ha råd att göra NÅGONTING iaf.
det har inte riktigt blivit den regelbundna uppdatering jag lovade förut men är man förvånad? nej, tänkte väl det.
dåså, lite uppdatering: Athenas medicinkur är slut och än så länge ser det lovande ut, hon har haft lite småblödningar under kuren men knappt märkbara, däremot är hon liiiite tröttare än hon var när Roykan och Eva var här, fast mina damer och herrar så pigg som hon var då är inte sunt för en 10årig Afgahn så det är inte så konstigt. men men nu är det bara att hålla tummarna för vårt lilla guldhjärta=)
snart åker joel, jag och teyron upp till nyköping/norrköping för rom&colarace;)haha nejdå men rom&cola drickande skall det allt bli=) det är nationell utställning i nyköping och internationell i norrköping. förhoppningsvis om bilen håller åker vi på onsdagen och möter up lisen och co och umgås med toppenfolk resten av veckan=) ska bli såååå kul att åka bort på lite semester och självklart få komma igång med utställningar efter en hel sommars vila=)
just nu är jag själv sjuk, har varit hemma från jobbet nu ett par nätter men kä'nner att jag snart är frisk. men det är ju bara så typiskt att bli sjuk när man mest av allt behöver jobba in pengar=( men men, höjden av all förjävlighet helt enkelt.
idag är joel sista dag på jobbet, hmm, får se vad han sa göra sen. plugga el jobba el resa el vad de nu blur. det blir nog bra tillslut iaf.
innan mamma åkte var vi på konsert i ystad. sol, vind och vatten. hyllningskonsert till ted gärdestad med janne schaffer, molly sandén, jan johansen m.fl. det var jättemysigt=) sitta där vid havet på picnickfiltar och myste till solnedgången, helt underbart.(bilden är tagen där) och denna vecka har eve, marcus och lilla alva också varit här nere. dom hyrde stuga i löderup så vi har umgåts en hel del. hur nice som helst. vi tog en tripp till tosselilla också i veckan. vi hade bara såå jäkla kul. länge sen man åkte sånna karuseller och lekte så mycket i vattenlandet..haha man blev liksom barn pånytt. helt underbart=)
kusinerna är här nu också, dom kom förra helgen och stannade en natt och sedan åte dom vidare till berlin men nu är dom tillbaka här igen och stannar ett par dagar, ska försöka hinna träffa om lite om jag nu blir frisk=) sen kommer sara hit igen i oktober då ska vi parta järnet vill jag lova=) jihaaaa!!
joel och jag var även iväg till kristianstad och tittade på Morganriks förra helgen. helt underbara hästar. om man endå kunde få lite struktur på livet och bli klar med utbildning och skit så man kan skaffa sig lite hästar. skulle vara skitmysigt=) och på tal om hästar så kommer straumur hem imorgon, ska bli skönt att få hem honom från sjukhuset. blir dock en lååång rehabiliteriing för strumpan.var även och tittade på nya fölen där ute i fyledalen häromdagen, dom är bara såå underbara. (bild kommer längre ner)
då får vi se om vi får besök i veckan också. skulle vara kul men samtidigt jobbigt när självkänslan inte riktigt är på topp efter att ha jäääääääst som en bulldeg=/ men men inget jag kan göra åt innan dess iaf, bättre att njuta av vädret och bada endå fast man ser ut som en valross. jag är ju jag och det är väl endå mig som ska umgås med och inte mitt utseende så so what!!;)
nej nu ska jag sätta igång en till maskin med tvätt. man måste ju göra lite nytta nu när man är hemma. att vara sjuk är igen ursäkt. hejsvejs grus och gnejs
allt och ingenting
teyron som bebis
jaha, då var det ett tag sedan man skrev nått vettig här. eller ja jo jag har ju lagt in nått inlägg i saknad av vår älskade kabusa, men de va länge sedan jag skrev om mig själv.
inte för att det är så mycket att skriva om eller rättare sagt mycket jag orkar skriva om men jag ska göra ett försök att vara lite mer regelbunden med mitt skrivande.
häntextra:vårterminen i skolan är nu slut och det har väl gått som väntat med pluggandet. det är mycket och intresset är väl inte 100procentigt men jag gör så gott jag kan. jag har precis börjat mitt nya jobb och jag trivs enormt bra fakiskt. det enda jobbiga är att det just nu är så hett på dagarna att det är lite svårt att sova men de är inte hela världen. arbetskollegorna är toppen och jag är för en gångs skull rätt nöjd på jobbfronten.
jag åkte upp på semester i enköping i början av juni och den vistelsen var både bra och dålig. jag saknar mina vänner så otroligt mycket och denna gången hann jag nog träffa alla jag ville träffa=)
problemet som var är ännu samma problem som innan. jag har nog insett att det är över och att jag får acceptera att det inte finns nått att göra åt detta. det har varit på tok för mycket klydd på sistone och jag tar åt mig alldeless för mycket. så kan det bara inte vara. visst ska det inte alltid vara guld och gröna skogar i en vänskap men sista halvåret har det bara gått utför. tråkgt men sant. jag är inte en ängel och det har jag aldrig sagt heller men vissa saker kan jag bara inte smälta och iom att jag inte duger för denna vännen så får det vara bra. hoppas hon har det bättre utan mig i framtiden med flytt och allt. jag har gjort vad jag kunnat för att finnas där och hjälpa till som vän men det räckte helt enkelt inte till:´(
hon är en underrbar människa innuti men jag fik se denna personlighet lite för sällan. usch det är så himla jobbigt!!
den ekonomiska krisen är ett faktum och det är skitjobbigt just nu. varför i hela friden började jag plugga?? det får ju en att gå i personligkonkurs!! skit skit skit!!
min älskade joel mår inge vidare=( och det gör ont i mig. för tillfället befinner han sig på sjukhuset för att få rätsida med detta, jag hoppas han ringer snart så jag kan hämta honom.
vi har även haft finbesök flera gånger om och allt har varit jättelyckat för en gångsskull=)haha och snart kommer det nytt folk. just keep em coming;)
min lilla plutt teyron mår ganska bra för tillfället. han äter och sover bra vilket gör mig glad. athena däremot mitt lilla guldhjärta är kass=( jag var till dalby och ultraljudade henne i måndags och tyvärr var det som jag trodde. blödningarna beror på livmoderinfammation:´( en månad får antibiotikan på sig att bita och vi hoppas på det bästa. blir det ingen förbättring måste jag ta ett av de svåraste besluten hittils i mitt liv och detta fasar jag för=( jag fick däremot ett positivt svar från veterinären angående hennes ljuvertumör och hon märken än så länge inte av den. känns jätteskönt!
Medusa det yrvädret, vår nya lilla stjärna i flocken har ett energilager på jag vet inte vad. hon är bara SÅÅÅ aktiv!! men hon är söt. hon är så gott som rumsren och hon trivs jättebra i flocket. och för att inte tala om hur jävla snygg och lovande hon ser ut;) me like=)
kattfan zera har blivit knäpp. hon som aldrig lämnat oss fast dörrar stått öppna har nu helt plötsligt börjat rymma. hon kommer ut där man minst anar och kommer INTE på inkallning=( idag var hon borta i fyra timmar och jag hade nästan fått hjärtstillestånd av all oro. usch. häromkvällen smet hon ut och när vi väl hittade henne på altanen hade hon gjort sällskap hem med en padda=) det var jättesöt och hon hade inte gjort något elakt mot honom så han fick hoppa vidare i det fria=)
jag ska så småningon ta tag i mina egna problem så fort den hektiska vardagen börjar lägga sig, för som det är nu så håller det inte länge till=( inte ens på midsommarafton fick jag slippa detta hemska..inte bra inte bra=(
just nu biter jag ihop. jag saknar och saknar och saknar och saknar men jag vet att det inte kommer bli som förr igen, så det är ingen ide att försöka igen! det är kämpigt vill jag lova, men jag är ingen superwomen som kan fixa ALLT, även om jag vill vara det!
nej nu ska jag åka och hämta mamma så vi kan handla lite. hennes bil är paj och står på verkstaden, bådar inte gott för hennes ekonomi heller..usch ja!! hoppas älsklingen får komma hem snart!
peace out!!
kom ihåg mig då
När du står ensam kvar på tå
och ytan inte går att nå
När du träffat botten
kom ihåg mig då
När du står på toppen och tittar ner
och det blir ljust vart än du ser
när du har vunnit
kom ihåg mig då
När du får spring i dina ben
när jordens dragningskraft blir klen
när du är i luften
kom ihåg mig då
När det blir varma sommardar
kom ihåg mig då
När vinderisen ligger kvar
kom ihåg mig då
Så finns du kvar
Här finns du kvar
Vi saknar dig hjärtat
Kom ihåg oss
vän-att vara eller icke vara
ja det är frågan
och en annan fråga är vem är min vän? jag själv tycker att det är lite svårt att veta stund till stund. vissa verkar vara en av de bästa vännerna man kan ha och plötsligt vänder det. visst är man beredd att helt ge upp hoppat för och plötsligt dyker dom upp.hmm..inte lätt inte. och johanna har svårt att släppa taget även om folk inte är värda min uppmärksamhet=( släpp det johanna!!
mamma har för tillfället tre väninnor nere och hälsar på, så kul för henne=) detta leder ju till att man börjar fundera varför en egna"vänner" inte kommer och hälsar på=( är det ens riktiga vänner eller betyder man inte spec mycket för dom längre? visst är det långt till skåne men va fan det tar knappt en timme med flyg. och så jävla många gånger man varit upp och hälsat på dom. man försöka planera tiden där uppe så man ska göra alla näjda, men när får jag främmande då? bortförklaringar hit och bortförklaringar dit. många så kallade "vänner" gör att jag faktiskt är mer besviken och ledsen än vad jag är glad. är det verkligen så vänskap ska vara?? man fixar och man trixar för att ordna för folk men vad får man tillbka?? enda gångerna man prata är när man själv jagar rätt på dessa människor och kanske får en 5minutare av deras hektiska vardag!! jag saknar mina vänner ENORMT mycket och fäller många tårar för dom. men är det verkligen mina vänner? lägger man ihop plus och minus så verkar det faktiskt inte så. och om det är såhär men så pass många av mina vänner så måste jag nog kanske inse att det är nog mig det beror på. jag kanske helt enkelt inte är någon som folk vill vara vän med. är det jag som inte är en bra vän? hur ska man kunna veta det? jag vet hur många tankar jag lägger på vissa varje dag och hur många saknadstimmar jag kämpar mig igenom. jag hör av mig konstant och försöker så gott jag kan. men tyvärr verkar det inte tillräckligt. johanna:" jag saknar dig så det gör ont" vännerna: "vad gullig du är" eller "okej, vi får höras lite senare, har inte tid nu"
för tillfället mår jag VÄL rätt bra endå, fysiskt är jag frisk för en gångs skull=) dock så är de ekonomiska problemen bara runt hörnet och grämer en vilket dämpar ens humös rätt rejält. skolan går lite sisådär men det blir nog lätt så när orken inte är på topp och man hela tiden går och tänker på pengar=( men men snart är det sommarlov och jobb som faktisk lönar sig..ska bli skoj=)
det vackra sommarvädret skåne har haft den senaste månaden har varit underbart. men plötsligt så kom ett dystert stort regnmoln och svepte över oss, icke bra!! man blir trött, seg, sur och ledsen av detta gråa trista väder. men man får försöka se det positivt, naturen kräver vatten för att utvecklas.
våren för även med sig löpider..precious löpte först vilket gjorde teyron hysterisk, när hon väl slutade en tisdag så började athena löpa på fredagen=/ pust och stön, men snart är det avklarat och då dröjer det till nästa gång.
ridningen är i fullgång vilket är jättekul=) straumur ska tävlas snart och det blir iväg till ovalen för privatlektion på måndag. har tagit det svåra beslutet att avsäga mig ansvaret för charms träning. jag har inte råd att köra upp till degeberga och inte tid heller för den delen=( han är en toppenkille och helt underbar dressyrmästare men jag måste inse att detta inte går. jag kommer fortfarande åka upp dom få gånger jag kan, men tyvärr så blir det ju inte alls ofta=( jag har däremo pratat lite mer med frank och så fort skolan slutat ska jag åka ut och titta på hans hästar. förhoppningsvis så kan jag börja jobba med dom på en gång. hoppas hoppas hoppas!! och på tal om hästar så skull jag varit med på en fölning in måndagsnatt men dom små rackarna hade bråttom ut så jag hann inte dit=/ men det är många dräktiga ston kvar;)
Teyron min prins har blivit BIR med HP på alla utställningar hittils iår dvs 9rosetter på 4utställninger;) och desuton så åker vi på fredag upp till världens bästa uppföddare för att mysa hela helgen och ställa ut i Larv på söndag=) det är första Nationella uställningen iår så vi hoppas på det bästa. efter utställnngen så åker vi med ing-mari hem för att hämta upp vår nya lilla prinsessa=) ska bli sååå himla kul att få valp i huset igen. kan inte fatta att teyron blev 2år i måndags!!!helt sjukt vad han har blivit stor min lillkille=)
peace out!
och en annan fråga är vem är min vän? jag själv tycker att det är lite svårt att veta stund till stund. vissa verkar vara en av de bästa vännerna man kan ha och plötsligt vänder det. visst är man beredd att helt ge upp hoppat för och plötsligt dyker dom upp.hmm..inte lätt inte. och johanna har svårt att släppa taget även om folk inte är värda min uppmärksamhet=( släpp det johanna!!
mamma har för tillfället tre väninnor nere och hälsar på, så kul för henne=) detta leder ju till att man börjar fundera varför en egna"vänner" inte kommer och hälsar på=( är det ens riktiga vänner eller betyder man inte spec mycket för dom längre? visst är det långt till skåne men va fan det tar knappt en timme med flyg. och så jävla många gånger man varit upp och hälsat på dom. man försöka planera tiden där uppe så man ska göra alla näjda, men när får jag främmande då? bortförklaringar hit och bortförklaringar dit. många så kallade "vänner" gör att jag faktiskt är mer besviken och ledsen än vad jag är glad. är det verkligen så vänskap ska vara?? man fixar och man trixar för att ordna för folk men vad får man tillbka?? enda gångerna man prata är när man själv jagar rätt på dessa människor och kanske får en 5minutare av deras hektiska vardag!! jag saknar mina vänner ENORMT mycket och fäller många tårar för dom. men är det verkligen mina vänner? lägger man ihop plus och minus så verkar det faktiskt inte så. och om det är såhär men så pass många av mina vänner så måste jag nog kanske inse att det är nog mig det beror på. jag kanske helt enkelt inte är någon som folk vill vara vän med. är det jag som inte är en bra vän? hur ska man kunna veta det? jag vet hur många tankar jag lägger på vissa varje dag och hur många saknadstimmar jag kämpar mig igenom. jag hör av mig konstant och försöker så gott jag kan. men tyvärr verkar det inte tillräckligt. johanna:" jag saknar dig så det gör ont" vännerna: "vad gullig du är" eller "okej, vi får höras lite senare, har inte tid nu"
för tillfället mår jag VÄL rätt bra endå, fysiskt är jag frisk för en gångs skull=) dock så är de ekonomiska problemen bara runt hörnet och grämer en vilket dämpar ens humös rätt rejält. skolan går lite sisådär men det blir nog lätt så när orken inte är på topp och man hela tiden går och tänker på pengar=( men men snart är det sommarlov och jobb som faktisk lönar sig..ska bli skoj=)
det vackra sommarvädret skåne har haft den senaste månaden har varit underbart. men plötsligt så kom ett dystert stort regnmoln och svepte över oss, icke bra!! man blir trött, seg, sur och ledsen av detta gråa trista väder. men man får försöka se det positivt, naturen kräver vatten för att utvecklas.
våren för även med sig löpider..precious löpte först vilket gjorde teyron hysterisk, när hon väl slutade en tisdag så började athena löpa på fredagen=/ pust och stön, men snart är det avklarat och då dröjer det till nästa gång.
ridningen är i fullgång vilket är jättekul=) straumur ska tävlas snart och det blir iväg till ovalen för privatlektion på måndag. har tagit det svåra beslutet att avsäga mig ansvaret för charms träning. jag har inte råd att köra upp till degeberga och inte tid heller för den delen=( han är en toppenkille och helt underbar dressyrmästare men jag måste inse att detta inte går. jag kommer fortfarande åka upp dom få gånger jag kan, men tyvärr så blir det ju inte alls ofta=( jag har däremo pratat lite mer med frank och så fort skolan slutat ska jag åka ut och titta på hans hästar. förhoppningsvis så kan jag börja jobba med dom på en gång. hoppas hoppas hoppas!! och på tal om hästar så skull jag varit med på en fölning in måndagsnatt men dom små rackarna hade bråttom ut så jag hann inte dit=/ men det är många dräktiga ston kvar;)
Teyron min prins har blivit BIR med HP på alla utställningar hittils iår dvs 9rosetter på 4utställninger;) och desuton så åker vi på fredag upp till världens bästa uppföddare för att mysa hela helgen och ställa ut i Larv på söndag=) det är första Nationella uställningen iår så vi hoppas på det bästa. efter utställnngen så åker vi med ing-mari hem för att hämta upp vår nya lilla prinsessa=) ska bli sååå himla kul att få valp i huset igen. kan inte fatta att teyron blev 2år i måndags!!!helt sjukt vad han har blivit stor min lillkille=)
peace out!
tjat
det var ett jävla tjat om att man ska uppdatera bloggen!!!! jag ska!!!
jag har bara inte orkat göra det på länge, jag har inte mått så värst bra och gör fotfarande inte det. det har hänt massor och jag vet inte ens vart jag ska börja. vet inte ens vad jag tycker om allt som hänt.
för tillfället vet jag inte vart jag har mig själv eller mina vänner. jag försöker mitt bästa men det räcker inte riktigt till. jag vet inte varför jag har kommit ner i denna svacka men jag kan gisssa att en anledning som bidragt är att jag inte längre har rugbyhunden i min närhet. hennes buffliga tacklingar fick en att alltid vända på problemen och bli glad igen.
jag saknar henne så fruktansvärt mycket.det är obeskrivligt!
jag återkommer med uppdatering SNART!! orkar inte just nu=(
jag har bara inte orkat göra det på länge, jag har inte mått så värst bra och gör fotfarande inte det. det har hänt massor och jag vet inte ens vart jag ska börja. vet inte ens vad jag tycker om allt som hänt.
för tillfället vet jag inte vart jag har mig själv eller mina vänner. jag försöker mitt bästa men det räcker inte riktigt till. jag vet inte varför jag har kommit ner i denna svacka men jag kan gisssa att en anledning som bidragt är att jag inte längre har rugbyhunden i min närhet. hennes buffliga tacklingar fick en att alltid vända på problemen och bli glad igen.
jag saknar henne så fruktansvärt mycket.det är obeskrivligt!
jag återkommer med uppdatering SNART!! orkar inte just nu=(
två veckor
jag har inte skrivt på länge för att jag inte klarat av det, mycket som hänt och mycket bearbetning har det varit.
det har nu gått två veckor kabusa lämnade oss:´( det är fortarande jävligt tufft och jobbigt men på något sätt så börjar vi acceptera att vi måste försöka gå vidare. jag är glad att vi alla funnits här för varandra, det har verkligen hjälpt.
jag vill tacka alla underbara människor som har skängt alla fina takar och ord. ni är underbara !!man mäsrker verkligen vilka som finns där för enått som detta händer. min älskade barndomsvän ringde mig dagen efter och hysterigrät tillsammans med mig. hon försökte verkligen förstå hur det kändes att vara mitt i allt detta kaos, att se och höra allt som hände. det värmde så enormt mycket. det är en riktig vän det. spelar ingen roll hur lnge det gått sedan vi hördes sist, känns endå hur bra som helst att prata med henne, hon finns ALLTID där för mig.
sen har jag ju vetat att förr eller senare så skulle man få höra från någon okänslosam idiot att "det var ju bara en hund" el "skärp dig, du vet inte vad riktiga problem är" men att få höra det av sin bästa vän hade jag adrig någonsin förväntat mg. en persom som visste gott och väl hur mycket mina hundar betyder för mig, ssom känt mig och kabusa i flera år. helt oförståligt. och desutom ge sig på mig när jag mår som allra sämst. usch!! :´( men men, en dag förlorar även den en person dom älskar över det mesta och då kanske hon förstår.
mina hundar är mina barn, jag älskar dom och min familj över allting annat. det jag har gått igenom är någonting jag inte ens skulle önska mn värsta fiende. och den jäveln som ifrågasätter min kärlek eller min sorg har ingenting i mitt liv att göra!
fick ett tråkigt besked från helen i veckan så derför fortsätter vi att leta. mamma har kommit igång med jobbet igen och det märks att hon kan lägga tankars på lite andra saker nu. ida jobbar på men kan inte alls förstå att det är såhär jobbit att arbet 100% på akuten=)haha
joel min älskling kämpar vidare men jobbsökande, don't give up honey!! han trivs som handen i handsken iaf på gitarrlärarjobbet han har. och det är skitbra, han behöver ha nått kul att göra.
sjärl har jag fått nytt jobb, har ju redan jobb men ville jobba lite nrämre hemma så så blev det. var på anställningsintervju i torsdags och fick beskedet i fredags. 100%natt här i tomelilla=) känns skönt. ska meddela på jbbet att jag ska sluta också, kan bli lite tricky=/
i lördags skulle vi bege oss till eslöv för teyrons första utställning på över ett halvår. tänkte först inte åka då han rasat i vikt efter att kabusa lämnade oss men åkte iväg iaf. vi alla behövde göra någonting tillsammans. så när jag och joel skulle åka ner til mamma så mötte vi robert ashberg och gert fylking ovanför bo ohlssons. haha dom såg minsann lite småtrötta ut och endå har dom bara hunnit från ystad och hit, dom har ju en heldel kvar att traska=)haha
hursom så gick det underbart bra på utställningen, teyron bler BIR med HP som valigt och det värmde massor. alla blev jätteglada och det behövde vi verkligen.
mycket händer just nu och det är lite för mycket saker som sårar=( vet inte riktigt hur jag ska gå vidare med detta. vill bara skita i henne men hon betyder så mycket för mig. vet inte vad jag ska ta mig till...usch!!
det har nu gått två veckor kabusa lämnade oss:´( det är fortarande jävligt tufft och jobbigt men på något sätt så börjar vi acceptera att vi måste försöka gå vidare. jag är glad att vi alla funnits här för varandra, det har verkligen hjälpt.
jag vill tacka alla underbara människor som har skängt alla fina takar och ord. ni är underbara !!man mäsrker verkligen vilka som finns där för enått som detta händer. min älskade barndomsvän ringde mig dagen efter och hysterigrät tillsammans med mig. hon försökte verkligen förstå hur det kändes att vara mitt i allt detta kaos, att se och höra allt som hände. det värmde så enormt mycket. det är en riktig vän det. spelar ingen roll hur lnge det gått sedan vi hördes sist, känns endå hur bra som helst att prata med henne, hon finns ALLTID där för mig.
sen har jag ju vetat att förr eller senare så skulle man få höra från någon okänslosam idiot att "det var ju bara en hund" el "skärp dig, du vet inte vad riktiga problem är" men att få höra det av sin bästa vän hade jag adrig någonsin förväntat mg. en persom som visste gott och väl hur mycket mina hundar betyder för mig, ssom känt mig och kabusa i flera år. helt oförståligt. och desutom ge sig på mig när jag mår som allra sämst. usch!! :´( men men, en dag förlorar även den en person dom älskar över det mesta och då kanske hon förstår.
mina hundar är mina barn, jag älskar dom och min familj över allting annat. det jag har gått igenom är någonting jag inte ens skulle önska mn värsta fiende. och den jäveln som ifrågasätter min kärlek eller min sorg har ingenting i mitt liv att göra!
fick ett tråkigt besked från helen i veckan så derför fortsätter vi att leta. mamma har kommit igång med jobbet igen och det märks att hon kan lägga tankars på lite andra saker nu. ida jobbar på men kan inte alls förstå att det är såhär jobbit att arbet 100% på akuten=)haha
joel min älskling kämpar vidare men jobbsökande, don't give up honey!! han trivs som handen i handsken iaf på gitarrlärarjobbet han har. och det är skitbra, han behöver ha nått kul att göra.
sjärl har jag fått nytt jobb, har ju redan jobb men ville jobba lite nrämre hemma så så blev det. var på anställningsintervju i torsdags och fick beskedet i fredags. 100%natt här i tomelilla=) känns skönt. ska meddela på jbbet att jag ska sluta också, kan bli lite tricky=/
i lördags skulle vi bege oss till eslöv för teyrons första utställning på över ett halvår. tänkte först inte åka då han rasat i vikt efter att kabusa lämnade oss men åkte iväg iaf. vi alla behövde göra någonting tillsammans. så när jag och joel skulle åka ner til mamma så mötte vi robert ashberg och gert fylking ovanför bo ohlssons. haha dom såg minsann lite småtrötta ut och endå har dom bara hunnit från ystad och hit, dom har ju en heldel kvar att traska=)haha
hursom så gick det underbart bra på utställningen, teyron bler BIR med HP som valigt och det värmde massor. alla blev jätteglada och det behövde vi verkligen.
mycket händer just nu och det är lite för mycket saker som sårar=( vet inte riktigt hur jag ska gå vidare med detta. vill bara skita i henne men hon betyder så mycket för mig. vet inte vad jag ska ta mig till...usch!!
:´(
kan inte sluta gråta, vill bara ha henne tillbaka :´(
sov gott älskade vän
sov gott älskade vän
misstankar
I have my doubts:´( säkert egentligen inget att bry sig om men när just det går före en själv börjar man fundera. kännst extremt jobbigt.
it's never enough. börjar lessna rätt rejält på det mesta nu. orkar dock inte riktigt ta tag i det då jag mår som jag gör. jag skjuter det framför mig och får se vad framtiden har att utse. det jobbiga är bara att tårarna rinner endå, även om man sysslesätter sig med annat.
fick hopp om att det hade bättrat sig med vissa saker men det kanske bara var önsketänkande. det såg positivt ut för en stund iaf. får se om det kommer någon vart el inte.
tentan är klar och inlämnad, känns skönt. ska bli roligare men nästa kurs.hoppas på att bli lite mer taggad då.
ida har sin praktiska eximination på tisdag, I wish her best luck. saknar ida=( träffades en snabbis igår men skulle vilja träffa henne mer. hon kommer antagligen hit i veckan vilket verkligen skulle kännas jättebra.
igår hade joel spelning. jag var inte där, vilket inte alls var oväntat=( joel verkade iaf ha haft roligt, så de var ju kul för honom.
var hos lotta en stund med alla mina vovvar, fick tröst och stöd vilket jag uppskattar enormt. som hon uttryckte det "det är en livsstil, det är bara att lära sig leva med det" hon har nog helt rätt. det blir inte bättre, det handlar om att anpassa sig och acceptera annars får man lämna det helt och hållet.
jag avslutade kvällen men mina älskade djur till värdskuppen i dressyr i gbg. jag vill därmed gratulera Jan Brink som tog hem segern med Briar för sista gången på svensk mark. det har varit underbara tävlingsår för det paret. men alla går i pension så småningom och för Briar blir det som 18åring. härligt!
bristande
fick ett mail av en god vän idag med en underbar text. tack gumman=) det innehöll bla det här:
"Allt medan vi blir äldre, lär vi oss att vissa personer som vi trodde att aldrig skulle strunta i oss, helt säkert gör just det en dag.
Du kommer gräla md din bästa vän.
Ditt hjärta kommer att brista, troligen mer än en gång och det blir svårare för varje gång."
Så jävla klockrent just nu när en viss person har vänt mig ryggen. trodde aldrig hon skulle göra mig såhär illa:'( trodde hon var min vän! behövde henne nu mer än någonsin:'(
usch...!!
"Allt medan vi blir äldre, lär vi oss att vissa personer som vi trodde att aldrig skulle strunta i oss, helt säkert gör just det en dag.
Du kommer gräla md din bästa vän.
Ditt hjärta kommer att brista, troligen mer än en gång och det blir svårare för varje gång."
Så jävla klockrent just nu när en viss person har vänt mig ryggen. trodde aldrig hon skulle göra mig såhär illa:'( trodde hon var min vän! behövde henne nu mer än någonsin:'(
usch...!!
bortglömd
sådär ja, nu har man läst om hur roligt folk hade det när som slapp en. känns ju jävligt kul måste jag säga.
nej!!!! känns inte så kul alls, blev rätt ledsen igår när folk helt plötsligt hade viktigare saker för sig. och nu när man inte hört ett dugg på hela dagen och sen läser om hur kul det var igår så känner man sig rätt borglömd. särskilt när man hade börjat öppna upp och berätta om jobbiga saker och sen helt plötsligt så finns inte stödet kvar.besviken blev jag igår men blev ännu mer besviken idag. så viktig var jag och mina problem. fy vad ledsen jag är just nu.....
usch..:'(
nej!!!! känns inte så kul alls, blev rätt ledsen igår när folk helt plötsligt hade viktigare saker för sig. och nu när man inte hört ett dugg på hela dagen och sen läser om hur kul det var igår så känner man sig rätt borglömd. särskilt när man hade börjat öppna upp och berätta om jobbiga saker och sen helt plötsligt så finns inte stödet kvar.besviken blev jag igår men blev ännu mer besviken idag. så viktig var jag och mina problem. fy vad ledsen jag är just nu.....
usch..:'(
åt helvete
med allt!!
vette fan vad jag ska ta mig till=( allt jag gör blir fel, försöker allt jag kan men ingenting duger. får bara en massa suckar tillbaka.
ska de vara såhär, ska allt gå såhär illa verkligen? ska det vara såhär svårt?
kände mig redo att prata ikväll men då passade det inte, andra går före. jag menar inte att jag borde gå först men just nu är en sån stund när man verkligen hade behövt prata av sig, hade varit skönt. men men får kanske bli en annan gång, eller inte.jag får nog förbli tyst. det går alltid hem.
blää..
vad fan ska jag göra? hur ska jag ta mig ur den obekväma sits jag sitter i?
djuren börjar piggna på sig så några problem mindre är det iaf men många återstår. hur i helvete ska jag göra efter augusti? och med allt annat ekonomiskt??framtiden är ett mysterium, har allti varit och kommer alltid vara, men sedan jag flyttat ner har jag inte behövt oroa mig så som nu. jag klarar mig alltid men när man börjar känna av det rejält i magen igen så minskar energin enormt.
jobbat idag för att komma ifrån problemen lite, vilket gick sådär. hade tankar på annat men magkänslan var kvar=( efter jobb drog vi hem till lotta och rogga, var mysigt men tiden rann iväg och ångesten steg. jag sitter nu här men tårar i ögonen och kan verkligen inte sätta igång:'( klarar jag verkligen det här? JA det är klart jag gör, men hinner jag? det är frågan.
hade jag inte suttit i sitsen jag är i nu hade jag varit klar för längesedan. eller om jag hade haft mer ork att ta tag i det och kanske kunnat vända mig till någon, kanske jag inte mått riktigt såhär. men johanna, du har bara dig själv att skylla!!!! tack jag vet=( get a grip, sluta gnäll!!
jag beundrar joel, som orkar stå ut med mina humörsvägningar, att han ens vill vara i min närhet ibland är ett under.
usch mår inge vidare, borde därför gå å lägga mig men har för dåligt samvete för att somna, vilket leder till ännu mer trötthet och ännu mer tårar på lunchrasten imorgon på jobb.
skit!! det här suger!! men men alla motgångar gör mig starkare, det har jag lärt mig vid det här laget, men det är fan jobbigt innan det är över!!
älskar dig joel
vette fan vad jag ska ta mig till=( allt jag gör blir fel, försöker allt jag kan men ingenting duger. får bara en massa suckar tillbaka.
ska de vara såhär, ska allt gå såhär illa verkligen? ska det vara såhär svårt?
kände mig redo att prata ikväll men då passade det inte, andra går före. jag menar inte att jag borde gå först men just nu är en sån stund när man verkligen hade behövt prata av sig, hade varit skönt. men men får kanske bli en annan gång, eller inte.jag får nog förbli tyst. det går alltid hem.
blää..
vad fan ska jag göra? hur ska jag ta mig ur den obekväma sits jag sitter i?
djuren börjar piggna på sig så några problem mindre är det iaf men många återstår. hur i helvete ska jag göra efter augusti? och med allt annat ekonomiskt??framtiden är ett mysterium, har allti varit och kommer alltid vara, men sedan jag flyttat ner har jag inte behövt oroa mig så som nu. jag klarar mig alltid men när man börjar känna av det rejält i magen igen så minskar energin enormt.
jobbat idag för att komma ifrån problemen lite, vilket gick sådär. hade tankar på annat men magkänslan var kvar=( efter jobb drog vi hem till lotta och rogga, var mysigt men tiden rann iväg och ångesten steg. jag sitter nu här men tårar i ögonen och kan verkligen inte sätta igång:'( klarar jag verkligen det här? JA det är klart jag gör, men hinner jag? det är frågan.
hade jag inte suttit i sitsen jag är i nu hade jag varit klar för längesedan. eller om jag hade haft mer ork att ta tag i det och kanske kunnat vända mig till någon, kanske jag inte mått riktigt såhär. men johanna, du har bara dig själv att skylla!!!! tack jag vet=( get a grip, sluta gnäll!!
jag beundrar joel, som orkar stå ut med mina humörsvägningar, att han ens vill vara i min närhet ibland är ett under.
usch mår inge vidare, borde därför gå å lägga mig men har för dåligt samvete för att somna, vilket leder till ännu mer trötthet och ännu mer tårar på lunchrasten imorgon på jobb.
skit!! det här suger!! men men alla motgångar gör mig starkare, det har jag lärt mig vid det här laget, men det är fan jobbigt innan det är över!!
älskar dig joel
oro
amor vincit omnia..eller? :'(
besviken!
nu har det fan gått för långt!hur jävla många gånger ska jag behöva säga till att saker måste göras? och händer det nått? NEJ!
är så jävla besviken, jag orkar inte ha det såhär. klarar man inte av att ta hand om ett djur så ska man fan inte ha några!
hur fan ska jag lösa det här?ska det behöv bli ett hemskt avslut?:'(
är så jävla besviken, jag orkar inte ha det såhär. klarar man inte av att ta hand om ett djur så ska man fan inte ha några!
hur fan ska jag lösa det här?ska det behöv bli ett hemskt avslut?:'(
fullt upp
helgen var toppen=) festade i malmö och en massa annat roligt. var och red min prins Charm i måndags. han är helt underbar. ska försöka hinna med att åka dit en ill gång denna vecka, så himla synt att det är så långt för det tar både en massa extra tid och pengar=(
var och red islänningarna imorse,dom var också toppen=) är så himla glad att jag kommit igång med ridningen igen, det är verkligen någonting in kropp behöver. träningen börjar också komma på plats, är dock inte helt nöjd med gymmet=/ det har börjat jättemycket folk där och med tanke på den lilla lokalen så blir det trångt och kvavt, blää!! i maj går våra kost ut och har jag då pengar, vilket jag knappt vet vad det är idag, så ska vi skaffa kort på gymmet här intill.
hundarna ligger just nu och sover med mig i soffan, det är trångt men mysigt. mamma är på utbildning så kabusa och precious är också här nu.
zera har förhoppningsvis slutat löpa, det har varit tre hemska dagar och nätter. stackars liten kryper omkring på golvet och visar upp sig för allt och alla samtidigt som hon sjunger såååååå fint.. det lät gulligt första timmen men när man inte sover på nätterna och hon inte kan låta hundarna vara ja då blir det lite påfrestande. förhoppningsvis så pass stor att hon kan steriliseras snart så slipper hon ha det så jobbigt, och vi med för den delen.någonting som är gulligt iaf är att hon har blivit är=) i en toffla=) haha hon släpper det inte!
igår var jag i skolan på upprop. det kändes bra faktiskt=) det var VÄLDIGT många som ska läsa till syrra så jag måste nog erkänna att jag var lite nervös när mitt namn skulle läsas upp. kvinnan som läste upp oss läste upp namnen i bokstavsorning. när hon kom till G så proppade jag upp mitt tuggummi under läppen så jag inte skulle sätta i halsen när jag skulle uttala det avancerade JA. jag menar det är ju faktiskt mig själ jag pratar om det skulle ju inte förvåna någon om jag gjorde det. hursom så satt jag där i den fulla aulan och hörde tre efternamn på G och sedan började hon läsa upp efternamn på H....HALLÅÅ??? jag då??:'( blev toknervös och orolig på en gång. hade jag missat att tacka ja till utbildningen, är jag i rätt skola? hmm, typiskt. kvinnan fortsatte och sedan efter 6st A4 tog hon upp ytterligare ett papper och började läsa. där var mitt namn med, antagligen var det listan på dom som ska läsa Mamlö-Ystad. ahh vilken lättnad =)
hursom så börjar jag på riktigt på måndag, ska bli skitkul=)
något annat som inte alls är kul är min ekonomi. vet inte vad jag ska göra med den. den är URUSEL!!kan man göra sig av med sin ekonomi?? sälja den el ge bort den, eller kanske byta sig ekonomi till någon bättre?? det skulle isåfall vara skitbra.någon som har ett förslag??
just nu kollar jag på en operation på tv. det är en kille som får en hjärntumör bortopererad och killen är vaken..tänk vad läskigt det måste vara. :S det ser otäckt ut men det är faan intressant.
får inte missa att berätta att jag har en underbar pojkvän, idag fick jag en bok som jag velat ha av honom. han ger aldrig bort blommor men gärna böcker. kan det vara för att han jobbar i en BOKAFFÄR?? om han var florist, hade jag fått blommor då?;)
hoppas pinglan olsson ringer idag, i need her=)
peace out
min syn på problem
nu får man inte ens uttrycka sig om vad man tycker om saker och ting.
johanna kan ingenting, vet ingenting och ska inte tycka någonting längre. det andra fått höra är fakta och ingen annan har någon rätt att uttrycka sig om den saken. min syn på problem är tydligen helt jävla fel och jag får absolut inte säga hur jag ser på problemen och jag ska för guds skull absolut inte försöka hjälpa till, nej ooooh nej. det kan ju vara farligt!
det enda johanna har till mening är att skada folk, klaga på hur andra hanterar problem i vardagen och tro att alla gör fel.
tyvärr är det inte så. jag vill bara försöka hjälpa till, se saker ur ett annat perspektiv, försöka se positivt på saker och försöka LÖSA problem som andra säger är omöjliga. men förlåt så in i helvete mycket att jag är oegoistist men jag ville bara väl.
ingen kan försöka förstå hur man menar, är så jävla trött på det. men nu är det slut, nu ska jag fan bli en jävla egoist precis som alla andra. hålla fast vid att saker är som dom är för att någon sagt det, inte försöka ta reda på om det går att göra någonting åt det. NEJ om någon sagt en sak så är det så. punkt slut!
shit vilken jävla värld man lever i, varenda jävla dag märker man vilken skilldnad det är på uppfostran idag. jag har blivit uppfostrad på ett sätt där man är väldigt mån om andra och där ingenting är omöjligt, medans andra inte har någon positiv inställning alls.
jag tycker iaf att man alltid ska försöka göra det bästa av allt.
allt som inte dödar en det härdar en!
johanna kan ingenting, vet ingenting och ska inte tycka någonting längre. det andra fått höra är fakta och ingen annan har någon rätt att uttrycka sig om den saken. min syn på problem är tydligen helt jävla fel och jag får absolut inte säga hur jag ser på problemen och jag ska för guds skull absolut inte försöka hjälpa till, nej ooooh nej. det kan ju vara farligt!
det enda johanna har till mening är att skada folk, klaga på hur andra hanterar problem i vardagen och tro att alla gör fel.
tyvärr är det inte så. jag vill bara försöka hjälpa till, se saker ur ett annat perspektiv, försöka se positivt på saker och försöka LÖSA problem som andra säger är omöjliga. men förlåt så in i helvete mycket att jag är oegoistist men jag ville bara väl.
ingen kan försöka förstå hur man menar, är så jävla trött på det. men nu är det slut, nu ska jag fan bli en jävla egoist precis som alla andra. hålla fast vid att saker är som dom är för att någon sagt det, inte försöka ta reda på om det går att göra någonting åt det. NEJ om någon sagt en sak så är det så. punkt slut!
shit vilken jävla värld man lever i, varenda jävla dag märker man vilken skilldnad det är på uppfostran idag. jag har blivit uppfostrad på ett sätt där man är väldigt mån om andra och där ingenting är omöjligt, medans andra inte har någon positiv inställning alls.
jag tycker iaf att man alltid ska försöka göra det bästa av allt.
allt som inte dödar en det härdar en!
räcker inte till
jag har en vän som inte alls har det lätt just nu. vännen behöver stöd men finns kvar i enköping.
hon har många "vänner" men det är inte många av dom som hon kan lita på.
jag försöker så gott jag kan att stötta henne men känner att jag inte riktigt räcker till. jag vill hjälpa henne mer, jag vill finnas där för henne även fysiskt och inte bara psykiskt över telefon. hon betyder mycket för mig och jag tänker på henne 847583475gånger per dag.
tänk om alla probemen kunde låta henne komma därifrån, kanske tillochmed flytta ner hit, tänk vad mycket bättre hon skulle må, och så himla mycket mer jag skulle kunna hjälpa henne och hennes små älsklingar.
jag vill jag vill jag vill, räcker det?
du vet iaf att jag försöker gumman =(
sårad
om en bästa vän sårar en, får man inte lov att vara ledsen och besviken då? :´(
jag tycker att jag har rätt att vara det, men andra tycker att man då är ego,
hmm.. förstår inte riktigt logiken i det hela.
varför skulle jag tycka synd om den "vännen" som sårade mig? det är ju den själv som valt att såra mig, inte jag. :S
jag tycker att jag har rätt att vara det, men andra tycker att man då är ego,
hmm.. förstår inte riktigt logiken i det hela.
varför skulle jag tycka synd om den "vännen" som sårade mig? det är ju den själv som valt att såra mig, inte jag. :S
bullshit!
är så jävla less på all jävla skit, nu får det fan vara nog!!
du kan skrriva ut mitt namn i din blogg fö jag förstår endå att det är mig du pratar om när du syftar på joel. och sen säger en sak till mig och en annan i din blogg, känns inte så jävla stabilt!
enköpingsvisiten blev nog mer en besvikelse än en glad resa.
trött som fan blir man på vissa människor. är så jävla glad att man flyttade sitt arsel därifrån. enköping kommer alltid vara enköping, så sluta gnäll på saker och gör nått åt era problem istället!! och sluta snacka bullshit!
peace out!
du kan skrriva ut mitt namn i din blogg fö jag förstår endå att det är mig du pratar om när du syftar på joel. och sen säger en sak till mig och en annan i din blogg, känns inte så jävla stabilt!
enköpingsvisiten blev nog mer en besvikelse än en glad resa.
trött som fan blir man på vissa människor. är så jävla glad att man flyttade sitt arsel därifrån. enköping kommer alltid vara enköping, så sluta gnäll på saker och gör nått åt era problem istället!! och sluta snacka bullshit!
peace out!
resan
resan upp gick bra, men känns inge bra att vara här uppe. i allafall inte än.
stannade till hos de underbara lisen och patrik och fotade teyron efter lite nedtrimning.
han börjar komma i form=)
ida är hos stefano, joel hos sin pappa och mamma ligger med feber, ingen bra början på julen direkt=(
håller tummarna för juldagen, hoppas verkligen att det blir kul..ska träffa min prinsessa karolin då=)wiii!!
nu ska jag äta lite av julskinkan jag precis griljerat till mig själv.kan man känna sig mer ensam?=(
peace out!
stannade till hos de underbara lisen och patrik och fotade teyron efter lite nedtrimning.
han börjar komma i form=)
ida är hos stefano, joel hos sin pappa och mamma ligger med feber, ingen bra början på julen direkt=(
håller tummarna för juldagen, hoppas verkligen att det blir kul..ska träffa min prinsessa karolin då=)wiii!!
nu ska jag äta lite av julskinkan jag precis griljerat till mig själv.kan man känna sig mer ensam?=(
peace out!
=(
bläää!! mår kasst som satan idag=(
charm är på djursjuhuset i helsingborg, har förstoppning så inge ridande på länge, saknar det.
saknar även alla andra också massor. MASSOR massor massor=(
gör otroligt ont i hela mig idag, både psykiskt och fysiskt. vet inte vad jag ska göra åt detta. vill bara ha den gamla goda tiden tillbaka när man inte kände sig så ensam. har inte längre någon bästa vän att vända mig till när jag mår såhär.
har ju klart världens underbraste pojkvän till bästa vän, joel i all ära, men ibland vill man även kunna prata med någon annan. alla är så upptagna med sina framgångsfulla liv.och jag står bara helt still i mitt. jag grubblar och grubblar men kommer ingen vart=(
vart har alla mina vänner tagit vägen??:´(
charm är på djursjuhuset i helsingborg, har förstoppning så inge ridande på länge, saknar det.
saknar även alla andra också massor. MASSOR massor massor=(
gör otroligt ont i hela mig idag, både psykiskt och fysiskt. vet inte vad jag ska göra åt detta. vill bara ha den gamla goda tiden tillbaka när man inte kände sig så ensam. har inte längre någon bästa vän att vända mig till när jag mår såhär.
har ju klart världens underbraste pojkvän till bästa vän, joel i all ära, men ibland vill man även kunna prata med någon annan. alla är så upptagna med sina framgångsfulla liv.och jag står bara helt still i mitt. jag grubblar och grubblar men kommer ingen vart=(
vart har alla mina vänner tagit vägen??:´(
