åt helvete
med allt!!
vette fan vad jag ska ta mig till=( allt jag gör blir fel, försöker allt jag kan men ingenting duger. får bara en massa suckar tillbaka.
ska de vara såhär, ska allt gå såhär illa verkligen? ska det vara såhär svårt?
kände mig redo att prata ikväll men då passade det inte, andra går före. jag menar inte att jag borde gå först men just nu är en sån stund när man verkligen hade behövt prata av sig, hade varit skönt. men men får kanske bli en annan gång, eller inte.jag får nog förbli tyst. det går alltid hem.
blää..
vad fan ska jag göra? hur ska jag ta mig ur den obekväma sits jag sitter i?
djuren börjar piggna på sig så några problem mindre är det iaf men många återstår. hur i helvete ska jag göra efter augusti? och med allt annat ekonomiskt??framtiden är ett mysterium, har allti varit och kommer alltid vara, men sedan jag flyttat ner har jag inte behövt oroa mig så som nu. jag klarar mig alltid men när man börjar känna av det rejält i magen igen så minskar energin enormt.
jobbat idag för att komma ifrån problemen lite, vilket gick sådär. hade tankar på annat men magkänslan var kvar=( efter jobb drog vi hem till lotta och rogga, var mysigt men tiden rann iväg och ångesten steg. jag sitter nu här men tårar i ögonen och kan verkligen inte sätta igång:'( klarar jag verkligen det här? JA det är klart jag gör, men hinner jag? det är frågan.
hade jag inte suttit i sitsen jag är i nu hade jag varit klar för längesedan. eller om jag hade haft mer ork att ta tag i det och kanske kunnat vända mig till någon, kanske jag inte mått riktigt såhär. men johanna, du har bara dig själv att skylla!!!! tack jag vet=( get a grip, sluta gnäll!!
jag beundrar joel, som orkar stå ut med mina humörsvägningar, att han ens vill vara i min närhet ibland är ett under.
usch mår inge vidare, borde därför gå å lägga mig men har för dåligt samvete för att somna, vilket leder till ännu mer trötthet och ännu mer tårar på lunchrasten imorgon på jobb.
skit!! det här suger!! men men alla motgångar gör mig starkare, det har jag lärt mig vid det här laget, men det är fan jobbigt innan det är över!!
älskar dig joel
vette fan vad jag ska ta mig till=( allt jag gör blir fel, försöker allt jag kan men ingenting duger. får bara en massa suckar tillbaka.
ska de vara såhär, ska allt gå såhär illa verkligen? ska det vara såhär svårt?
kände mig redo att prata ikväll men då passade det inte, andra går före. jag menar inte att jag borde gå först men just nu är en sån stund när man verkligen hade behövt prata av sig, hade varit skönt. men men får kanske bli en annan gång, eller inte.jag får nog förbli tyst. det går alltid hem.
blää..
vad fan ska jag göra? hur ska jag ta mig ur den obekväma sits jag sitter i?
djuren börjar piggna på sig så några problem mindre är det iaf men många återstår. hur i helvete ska jag göra efter augusti? och med allt annat ekonomiskt??framtiden är ett mysterium, har allti varit och kommer alltid vara, men sedan jag flyttat ner har jag inte behövt oroa mig så som nu. jag klarar mig alltid men när man börjar känna av det rejält i magen igen så minskar energin enormt.
jobbat idag för att komma ifrån problemen lite, vilket gick sådär. hade tankar på annat men magkänslan var kvar=( efter jobb drog vi hem till lotta och rogga, var mysigt men tiden rann iväg och ångesten steg. jag sitter nu här men tårar i ögonen och kan verkligen inte sätta igång:'( klarar jag verkligen det här? JA det är klart jag gör, men hinner jag? det är frågan.
hade jag inte suttit i sitsen jag är i nu hade jag varit klar för längesedan. eller om jag hade haft mer ork att ta tag i det och kanske kunnat vända mig till någon, kanske jag inte mått riktigt såhär. men johanna, du har bara dig själv att skylla!!!! tack jag vet=( get a grip, sluta gnäll!!
jag beundrar joel, som orkar stå ut med mina humörsvägningar, att han ens vill vara i min närhet ibland är ett under.
usch mår inge vidare, borde därför gå å lägga mig men har för dåligt samvete för att somna, vilket leder till ännu mer trötthet och ännu mer tårar på lunchrasten imorgon på jobb.
skit!! det här suger!! men men alla motgångar gör mig starkare, det har jag lärt mig vid det här laget, men det är fan jobbigt innan det är över!!
älskar dig joel
Kommentarer
Trackback
